Vi har bestämt oss för att fixa iordning vårt sovrum. Egentligen skulle ju 2017 bli ett renoveringsfritt år, men det går liksom inte att leva med ett fult sovrum som inte ens har en dörr. Så igår skulle vi dra igång. Men precis när jag skulle till att sprätta första rullen renoveringstapet så upptäckte Axel att Ed hade en metrev runt tassen. Det visar sig att metreven sitter fast i en krok och att kroken sitter i Eds ben! Vi hade simmat på förmiddagen och Ed, som alltid ska envisas med att gå igenom vassen istället för att ta strandvägen, hade uppenbarligen haft otur att få med sig en metrev på vägen.  Nu satt den fast på baksidan av låret i skinnet, som en piercing, rakt igenom huden och sedan in igen. Vi försöker ta loss den lite försiktigt men hullingen gjorde att den satt fast. Ed var inte särskilt bekymrad över att ha en krok i benet, uppenbarligen eftersom vi inte märkt det på flera timmar. Men istället för renovering blev det en sväng till veterinären. Kroken kunde de knipsa av och få ut utan lugnande och såret såg fint ut. Så förhoppningsvis är han återställd om ett par dagar. 

Det blir inte alltid som man tänkt sig, men idag hoppas jag att renoveringen kommer igång!

Utflykt

11 juli 2017

Vi har haft Maria och Magnus med barn på besök i dagarna två. Förutom god mat, vin, kubb, rosa nostalgi-drinkar och krocket så har vi även hunnit med en ordentlig utflykt. Först åkte vi till Trollegaters naturreservat. Tilde tyckte grottorna var läskiga så vi gick på en egen lite upptäcktsfärd medan övriga gänget kravlade runt i grottorna. Småbarnen var nog de som tog det mest med ro medan de vuxna fick kämpa med att stå emot panikkänslorna.


Därefter åkte vi vidare till nästa naturreservat – Halmstad ängar – där barnen fick chans att bada. Emil ramlade och fick ett ofrivilligt bad medan Tilde nöjde sig med att svalka fötterna.


Den varma sommarkvällen avslutades med tapas på Aioli och glass på Bosses.

Låt semester börja

10 juli 2017

Min utbildning pågår över sommaren också så så mycket semester blir det inte i år. Men jag har varit duktig och skrivit mina tre inlämningsuppgifter som ska vara inne i slutet av juli och tänkte ändå njuta av en eller två veckors ledigt.
Igår var vi i Söderköping på smultronstället och åt glass. Det fick därmed bli startskottet för den här sommarens ledighet. 

Agility, agility!

04 juli 2017

Mitt gamla jag har har återuppstått! Ärligt talat vet jag inte riktigt vad som har hänt, men en dag för drygt två veckor sedan kände jag bara helt plötsligt att jag saknar agility något alldeles enormt! Jag kom liksom ihåg hur otroligt roligt det var att träna och tävla och allt som hör agility till, och kände att jag måste tillbaka till det där livet igen!!

Sagt och gjort, jag drog fram balansbommen och sedan dess har jag och Pixel tränat running minst varannan dag! Och det är sååå roligt! Ännu bättre blev det när jag och Lydia bestämde oss för att träna och jag åter igen fick springa mig svettig i kvällssolen en varm sommarkväll. Precis som så många gånger förut.

Jag vet inte vad som har hänt men jag känner att jag tagit mig ur den agilitysvacka som varat i över ett år nu. Hur det blev så vet jag inte, men jag gissar att det är en kombination av en himla massa faktorer. Lydnaden fick mig att minnas hur roligt det är att träna hund och blev den omstarten jag behövde. Nu har jag omvärderat vissa saker och har en liten annan inställning till agilityn som gör att det helt plötsligt känns fantastiskt roligt igen!

Någon tävling blir det nog inte i år, istället ska vi träna om en del grunder och framför allt få ordning på kontaktfälten en gång för alla och det får ta den tid det tar. Med jobb, praktik och plugg i höst kommer det ändå inte finnas tid och ork för att tävla. Men nu har vi ett mål, och det är att vara startklara till nästa säsong och då ska vi ut på banorna igen!!!
Varma, trötta och lyckliga efter kvällens träning:


Midsommar

24 juni 2017

Igår firades det midsommar! Först var vi här hemma och åt lunch med våra familjer och därefter lastade vi hela lådcykeln full och trampade iväg till Björkeberg för att grilla med kompisar. En trevlig dag men ganska intensiv. Barnen var snälla och sov ända till 8 imorse, men jag har ändå varit hopplöst trött och seg hela dagen. Men det får väl vara okej på midsommardagen.


En plats att vila på

18 juni 2017

Idag har Onnie och Index äntligen fått komma ner i jorden. Det har inte riktigt funnits något passande tillfälle och vi har inte riktigt kommit på vart vi vill ha våra älskade föredetta familjemedlemmar. Men så föll det sig så att vi idag skulle plantera en rhododendronbuske i den stora runda rabatten och då kändes det helt plötsligt som världens mest naturliga ställe. Onnie har fått bästa platsen i trädgården och trivs nog bra med det. Index hade jag egentligen en annan plan för, men eftersom det aldrig blivit av kanske det ändå inte var helt rätt. Det känns fint att ha honom här hemma även om Kråkorp aldrig hann bli riktigt hans.

Hundarna fick en mycket stämningsfull begravning med hela familjen samlad till tonerna av ”Bä bä vita lamm, gick på restaurang” framförd av Tilde 😂💕

Nytt jobb

03 juni 2017


Det är inte bara praktik och studier som upptagit min tankeverksamhet senaste tiden. Jag har också fått ett nytt jobb! Och sagt upp mig från det gamla. 

Från och med den 7 augusti kommer jag att jobba som gymnasielärare på real gymnasiet på en tjänst som är gjord utifrån mina förutsättningar. Jag kommer undervisa i hund, sällskapsdjur och lantbruksdjur. Mycket etologi och bara kurser som jag verkligen brinner för. Det ska bli otroligt spännande och jag längtar verkligen till att få börja!!! Jag har hälsat på skolan två gånger under anställningsprocessen och träffat många av mina blivande kollegor. Alla verkar väldigt trevliga och likasinnade. Jag tror det här kan bli riktigt bra! Och appropå restid, real gymnasiet ligger 20 minuter hemifrån utan risk för köbildning och dessutom får jag ha hundarna med mig på jobbet. Just nu har jag svårt att föreställa mig att det kan bli bättre!

Men jag kommer fortsätta att plugga och läsa klart utbildningen. Så i höst väntar studier, praktik och jobb med en total sysselsättningsgrad på 195%. I praktiken tror jag inte det blir fullt så mycket, men om det inte blir så täta uppdateringar här i bloggen så vet ni varför 😜 

13 veckor i Finspång

01 juni 2017

Nästan hela vårterminen har jag haft praktik i Finspång på den kommunala gymnasieskolan. Det är också en stor anledning till att det varit så tyst här i bloggen, att pendla till Finspång tar tid. Närmare bestämt 2 timmar om dagen fram och tillbaka. Min räddning har varit att jag bara haft praktik 3 dagar i veckan vilket gett mig två dagar då jag kunnat fokusera på studierna. Men det har också gjort att det dragig ut på tiden. Men nu har jag bara 2 dagar kvar och det är faktiskt rätt så skönt, även om jag har trivts väldigt bra på min praktikplats. Det här med att ha en lång restid till jobbet är inte min grej och nu vet jag säkert att jag inte vill ha ett jobb längre än en halvtimme hemifrån, och helst ännu närmre.

Praktiken har inneburit att jag fått testa mitt blivande liv som lärare och verkligen känna på konsekvenserna av valet att läsa den här utbildningen -och det känns så himla rätt!!! Det är så otroligt roligt att få undervisa dessa ungdomar och jag kan för första gången i livet verkligen känna att jag gör något som jag verkligen vill och är bra på! Tänk att jag äntligen, vid 34 års ålder, har kommit på vad jag vill bli när jag blir stor 😝

Tävlat och tävlat

07 maj 2017

Sedan sist har det hänt mycket. Så mycket att jag inte hinner med att uppdatera bloggen. Men det är i alla fall värt att skriva att vi har tävlat, inte mindre än två gånger, på den här tiden. Debuten i startklass i Linköping, och nu två veckor senare klass 1 i Norrköping. Detta betyder ju såklart att det gick bra i Linköping, vinst med uppflytt, och lika bra gick det i Norrköping idag! Jag måste bara få skryta och säga att jag tycker att min hund är ett geni! Vi var inte alls färdiga för att tävla den här helgen och rutan kunde han inte över huvudtaget, ändå går han in och fixar alla moment, till och med rutan (med en 10:a!) som ingenting. En del småmissar som att slå i hopphindret blev det, men vad gör väl det.

Nu gör vi ett litet tävlingsuppehåll så att vi hinner träna in alla moment för klass 2 ordentligt. Det är ju mycket nytt som kommer inför nästa klass och nu börjar det bli roligt på riktigt med lydnad!

På pallen i Linköping:



Och duktig hund i Norrköping:


Vi ska tävla lydnad!

24 mars 2017

Alltså jag vet inte senast det var detta hände:


Men nu har det hänt! Jag har anmält oss till inte mindre än två lydnadstävlingar!! Jag kan inte ens minnas när jag tävlade agility senast och lydnad var ju verkligen evigheters, evigheter sedan sist. Jag tror faktiskt att Pepper var den hund jag tävlade lydnad med senast, innan det helt föll i glömska för agilityn. Men nu under vintern har jag och Pixel kommit igång med lydnadsträningen och det är faktiskt riktigt roligt! Just nu i livet är lydnaden det som passar oss bäst. Det är lättillgängligt och påminner mig så mycket om det hundliv jag hade innan barnen kom och agility blev en sport mer än en hobby, och som jag verkligen saknar. Jag vet inte hur seriös denna satsning blir. Vi tävlar bara för att det är kul och det är viktigt att de förblir så, så får vi se hur långt vi kommer. 

Onnie har kommit hem igen i en urna. Barnen tittade fascinerat på innehållet och sedan bestämde vi att vi en dag framöver, när vädret tillåter, ska ha begravning här hemma. Det känns fint att veta att hon för alltid kommer ligga i ett hörn av trädgården och  hålla koll på oss alla ❤️