Nära ögat

För 3 veckor sedan blev Ed väldigt irriterad i sitt högra öga. Vi trodde först att han fått ett skräp i ögat men då det inte gått över på ett par dagar åkte vi in till veterinären. Det visade sig vara ett sår på hornhinnan. Inte så djupt men ganska brett. Vi fick en massa olika ögondroppar att behandla med och ny tid för återbesök en vecka senare. På återbesöket såg det mycket bättre ut. Såret läkte fint och veterinären tyckte vi kunde byta ut antibiotikadropparna mot återfuktande ögondroppar.

Efter några dagar tyckte vi att det såg sämre ut igen. Ute i dagsljus såg ögat ut att vara täckt med en grå-grön hinna, det vätskande och Ed var uppenbart irriterad av det. Så efter ytterligare några dagar så återvände vi till veterinären. Den här gången fick vi träffa en ny veterinär och det första hon sa var att det såg riktigt illa ut och att det skulle krävas ett enormt engagemang för att kunna rädda ögat, och ändå fanns det inga garantier för att det skulle lyckas. Hon förklarade situationen som att ögat höll på att smälta ihop och att bästa chansen för att eventuellt lyckas rädda det var ögondroppar varje timme dygnet runt och remiss till öronspecialist. 

Eftersom oddsen för att lyckas rädda ögat var så dåliga och Ed skulle behöva genomgå en så jobbig behandling så bestämde vi oss för att det smidigaste och minst smärtsamma skulle vara att ta bort ögat. Ett lite ledsamt beslut, men han skulle klara sig fint med bara ett öga. Dock fanns det ingen säker tid för en sådan operation hos Djurdoktorn denna vecka och vi bestämde därför att jag skulle ringa runt och se om någon annan klinik kunde ta emot oss med kortare varsel. Jag fick napp hos Jägarvallen och Ed fick en tid för att ta bort sitt öga idag.

Så imorse klev vi in på kliniken och hade tur i oturen att få träffa ytterligare en veterinär som konstaterade att såret på ögon inte alls såg så farlig ut. Hon hade sett betydligt värre ögonskador och trodde att Eds öga skulle läka ihop på ett par veckor med fortsatt behandling. Vilken lycka! Och vilken tur att Djurdoktorn inte hade tid för oss denna vecka så att vi fick en ”second opinion”. Och lite skrämmande att två veterinärer kan göra så olika bedömningar…

Men nu kör vi på med alla olika sorters ögondroppar och hoppas att återbesöket nästa vecka visar att ögat läker fint!