Säsongsavslutning

29 september 2013

Vi tävlade vår sista tävling för säsongen idag. Troligtvis åker vi till Rättvik med laget i november, men för min del är ingenting bestämt ännu. Vi får se. Alltså var det här officiellt den sista tävlingen för oss denna säsong.

Vi hade med oss Hedvigs Monster också. Jag fick äran att låna med honom och köra två lopp. Tyvärr var vi en rivning ifrån agilitypinne men det var inget snyggt lopp. Hopploppet kändes bättre men slutade i en disk. Kul ändå att få springa med fina Monster!

Annars var det ju Onnies dag idag. Hopploppet kändes kanon men blev en disk när hon gick ur slalom en port för tidigt. Några rivningar blev det också. Men det gjorde inte så mycket eftersom det bara var uppvärmningen inför dagens viktiga lopp i agilityettan. Jag ville väldigt gärna ta mig runt den klassen för att få vår sista pinne, och det fixade vi. Onnie nollade och vann klassen och är därmed klass två hund på heltid. Bra avslut på säsongen och perfekt utgångsläge inför nästa säsong 😀

Tänk att den här knäppa hunden numera faktiskt kan räknas som en riktig agilityhund. Otroligt! 😛

20130929-175315.jpg

Dippelidipp

15 september 2013

Tävlat, förkyld, tävlat, sjuk, tävlat lite till. Så kan man väl sammanfatta senaste två veckorna.

Onnie startade efter tre veckors vila förra helgen och exploderade fullständigt på plan. Det går alltså inte att vila den hunden i form 😛 Igår körde vi ÖM och då kändes hon mer som sig själv. Inget nollat lopp men hon gick bättre för varje lopp och sista lagloppet var riktigt härligt. Tyvärr petade hon ner en bom vilket gjorde att Lantslaget inte vann ÖM i år, men jag var grymt nöjd.

Den jag inte är nöjd med är Ed. Det började redan förra helgen när vi körde laget och jag helt tappat rösten. Då tänkte jag att det berodde på att han inte hörde mig, men efter dagens tre katastrof-lopp i Söderköping inser jag att vi har en ordentlig dipp. Han som gått så fint hela säsongen. Haft bra tryck och varit styrbar och stabil som aldrig förr. Nu är han vid och trög. Går inte att svänga, lyssnar inte alls utan hoppar de hinder som han tycker han ska ta. Blir lätt blockerad och skäller en massa istället. Skittråkig rent ut sagt!!

Vi har haft såna här dippar innan, men jag trodde faktiskt att han kommit förbi det nu. Jag misstänker att han är trött för säsongen och skulle behöva en ordentlig agilityvila. När jag tänker efter blev han faktiskt likadan förra året men mycket tidigare på säsongen. Trots sin mogna ålder saknas nog rutinen för att riktigt orka med. Men tråkigt är det och jag kan inte låta bli att bli irriterad när han flickar iväg åt ett helt annat håll. Synd också att avsluta en annars ganska bra säsong som ovänner på agilityplan. Får hoppas att han rycker upp sig till nästa helgs lagtävling.