Men det går ju framåt

Idag har vi tränat årets första kvällspass! Efter att Tilde lagt sig tog jag med mig Pixel ut och vallade. Förvisso iklädd täckjacka och termobyxor, men det var ljust!

Vallningen går också framåt! Jag har ju aldrig haft någon riktig vallhund innan. Med Index hann jag aldrig så långt innan han blev dålig, så det är verkligen superroligt att känna hur vi utvecklas tillsammans jag och Pixen. Han är numera betrodd att valla utan lina och vi har också vågat oss ut ur hagen och vallar på fälten runt omkring. Och duktig är han!

Jag vet egentligen inte riktigt hur man tränar upp en vallhund men jag har en hyfsad bild i huvudet av hur jag vill att det ska se ut. Sen har vi mest kört på magkänsla och samma tänk som vid annan hundträning. Vilket också har inneburit att jag använt mig mer av belöningar än vad man kanske normalt gör. Lägganden har till exempel flitigt belönats med boll och kamp 😉

Nu känns det faktiskt som att vi har kommit en bit på väg och vi har en bra grund inför Lena-kursen som vi ska gå i april. Det ska bli spännande!

Jag önskar att jag kunde filma något pass men jag har inte simultankapacitet nog för att lyckas med det. En suddig actionbild var allt jag lyckades åstadkomma 😉