Vilken helg!!

Sitter på tåget på väg hem efter en fantastiskt rolig helg i Stockholm!

Anna, min gamla klasskamrat från gymnasiet, ska gifta sig i januari och igår var det dags för möhippa. Förutom att det alltid är så underbart att träffa Anna och syster Emma så var hela dagen fylld med roliga aktiviteter.

Vi startade med brunch på restaurang fåfängan vid londinviadukten (har hunnit snappa upp en del Stockholmstermer 😛 ). Lunchen bjöd på god buffé och roliga små inslag. Därefter bar det iväg på Bollywood dance. Trodde inte att det var något för mig, men jisses vad roligt det var!!! Instruktören var en söt liten indier med riktig indisk accent, och my god vad han kunde skaka på höfterna! Min partner Ida visade sig vara ett bekant ansikte från Gävle och tiden i furuviksorkestern då hon spelade trombon och jag tvärflöjt. Det tog ett tag innan vi listat ut varför vi kände igen varandra. Lustigt nog hade hon pluggat tillsammans med en annan klasskamrat från gymnasiet och kunde rapportera att denna numera bor i Umeå. Lustigt vad liten världen är… Ida, gravid i sjätte månaden, och jag var i alla fall ett grymt danspar! Ledga, ledga!!!

Därefter blev det drinkstopp på isbaren. Vilket bokstavligen var en bar gjord av is från Torneälv. Drinkarna serverades i glas av is och på sig hade man en fodrad poncho och handskar för att stå ut i det fem minusgrader kalla kylrummet. Speciellt…

Nästa aktivitet var keramikmålning. Första känslan var prestationsångest. Jag är ju inte så konstnärlig av mig… Men en nybakad bulle och lite fnitter senare så hade kreativiteten infunnit sig hos oss alla och resultatet blev en ny egenhändigt målad temugg till jobbet.

Kvällen avslutades hemma hos den blivande bruden med buffé, vin, tipspromenad och små roligheter. Så himla roligt, avslappnat och mysigt! Någon utgång blev det aldrig. Vi är helt enkelt inte den typen av människor. Träffas man inte så ofta så har man mycket att ta igen. Vi gick faktiskt inte och lade oss förrän kl tre på natten.

Även dagen idag har varit en vitamininjektion. Frukost, fik och prat , prat, prat. Det är synd att vi inte träffas oftare Emma, Anna och jag. Fast å andra sidan kanske det är det som är grejen.

Själv har jag bara njutit av att få egentid. Att bara vara jag utan krav. Att få umgås med kära vänner utan att behöva tänka på något annat. Stunder som dessa gör verkligen att man orkar med vardagen på annat sätt!