Lite bilder

31 maj 2012

Jag tänkte att jag kunde komplettera dagens tidigare inlägg med några, för dagen nytagna, bilder på Tildis. Jag vet ju att det brukar uppskattas av mormor, farmor och faster om inte annat 😉

Annonser

Upp och stå

31 maj 2012

Ni får ursäkta, men jag har varken tid, ork eller inspiration att skriva så ofta i bloggen just nu. Antar att det har och göra med att sommaren är på ingång.

För att ni ska få något att läsa och titta på får det bli en liten rapport på Tilde-fronten.

Hon börjar bli riktigt duktig på att stå nu. Hon tar sig fram till lämplig möbel och drar sig upp till stående. Sen står hon där och pillar med vad hon nu kommer åt en bra stund. Kryper gör hon också med den mycket speciella stilen semi-krabba 😛 dvs ena benet rakt ut och det andra under sig. Snabbt går det!

Hon har också redan utvecklat en preferens för saker hon inte får pilla på. Trots att hon har hela vardagsrummet att gå loss på så ska hon såklart uppehålla sig i hörnet vid vägguttaget, lampsladden och glasvasen. Hon följer utvecklingen helt enkelt 😉

20120531-101517.jpg

20120531-101526.jpg

20120531-101533.jpg

20120531-101538.jpg

20120531-101543.jpg

Växjö

27 maj 2012

Helgen har spenderats i växjö med hela familjen. Två dagar härlig agility i underbart väder med tillhörande camping och husvagnsliv.

Mitt och Eddans mål för helgen var att ta sista pinnen i agilitytvåan och bli klass 3 ekipage på heltid. Och det lyckades vi faktiskt med redan i första loppet. Och inte nog med att vi fick våran pinne vi vann också klassen!!!

20120527-210352.jpg

Därefter var det dax för premiär i klass tre. Loppet kändes riktigt bra, och hade det inte varit för att Växjös däck var av modellen cykelslang, och därmed i tr alls uppfattades som ett däck av Ed så hade vi nog nollan loppet. Nu blev det istället en disk. Fler diskningar blev det idag. Agilityklassen kändes också riktigt bra, förutom att vi inte riktigt var överens vid tunnelingångarna. Men jag kan i alla fall njuta av att våra kontaktfält börjar kännas riktigt bra! Som vi har slitit med detta. Men det har gett resultat och nu är det inte ens något jag funderar över när vi är inne på banan och det är skönt!

Sista loppet kan vi glömma. Vet inte riktigt vad jag höll på med där men till nästa gång ska jag komma ihåg att äta mat, även om det är varm! Det kan vara lösningen på problemet 😉

Jag är i alla fall otroligt nöjd med min Ed! Han går så fint och det är så roligt att träna och tävla med honom nu! Vi har verkligen hittat varandra under det här året. För det var ju faktiskt bara drygt ett år sedan han flyttade hem hit och vi har redan hunnit med så mycket tillsammans!

Sen var det det här med husvagn också. Vilken grej! För varje helg vi varit ute med vagnen nu har förbättrat något. Den här helgen gick vi all in och tog med utemöbler, kompostgaller, grill och köpte en bag-in-box med vin. Snacka husvagnsliv! Himla trevligt var det faktiskt också! Att sitta där i den varma sommarkvällen med ett glas rött, ha hundarna strosandes i hagen medan Axel skötte grillen. Kan jag verkligen rekommendera!!!

20120527-211535.jpg

Som avslutning kan jag också rapportera att Tilde numera kryper i full fart. Något egen stil har hon ju, men fort går det! I helgen har hon dessutom kommit på det här med att ta tag i saker och resa sig upp, vilket passade alldeles förträffligt eftersom hon då kunde stå och kika ut genom fönstret i husvagnen!

20120527-211749.jpg

So not me!

23 maj 2012

Här sitter jag och Tilde på en filt i lekparken i valla friluftsområde. Det är mitt försök till att vara vad jag brukar kalla för latte-mamma. Vi är här med babysånggruppen och öppna förskolan gruppen. Jag ville egentligen inte gå, men jag hoppade till och med över träningen med Lydia för det här. För att försöka vara den supermorsan jag egentligen inte är. Men näe, det här är liksom inte jag. Det är verkligen astråkigt att sitta och disskutera vilken solkräm som är bäst för sitt barn och lyssna på hur duktig lilla Rebecca är på att äta själv med sked. Inskolning på dagis verkar också vara ett hett samtalsämne. Själv hänger jag med Tilde på vår filt och funderar på hur jag ska lägga upp nästa träningspass. Såå mycket mer intressant! 😉 Vi har också lite för syns skull gått ett varv och tittat på djuren, men det är faktiskt inte alls så spännande med höns och ankor för vår del. Inte ens Tilde verkar imponerad…

Bredvid mig sitter en upprörd mamma och berättar att dom ska ta hem anticimex eftersom dom tror sig sett en råtta. Muahaha! Då skulle hon spana in i vårt hönshus… 😛

Tur att jag har världens bästa sällskap här på filten i alla fall!

20120523-103529.jpg

20120523-103535.jpg

20120523-103541.jpg

Åska

22 maj 2012

Imorse drog världens oväder förbi här över Kråkorp. Jag som vanligtvis tycker åska är otäckt försökte då idag föregå med gott exempel men tji fick jag. Idag slog åskan ner i vårt hus! Hela familjen hade gått upp och lagt oss i sängen eftersom Tilde var trött och vi inte hade så mycket att göra i väntan på att ovädret skulle dra förbi. Så när Tilde precis somnat så hör vi världens smäll och hela huset skakar till. Jag blev alldeles gråtfärdig och Tilde, stackarn, livrädd. Hundarna tog det förvånansvärt lugnt.

Nu i efterhand har vi kunnat konstatera att blixten måste ha slagit ner i vår tv-antenn och att den sedan gått via antennsladden in i tv-boxen, vidare till hemmabiosystemet och tv och sen till Axels dator. Vi hade faktiskt dragit ut varenda sladd här hemma, men ingen av oss tänkte på antennsladden… Alla dom här grejerna är nu kapput men lite borde vi ju få på försäkringen. Surt är det, speciellt med datorn, men vi är mest glada att det inte blev värre med tanke på hur väggen ser ut vi ingången för tv-antennsladden. Huset hade lika gärna kunnat börja brinna. Nu klarade vi oss med att byta alla säkringar som gått, dvs 12 stycken!

20120522-204936.jpg

Dela mackan i en massa små, kladdiga bitar

20120514-170006.jpg

Ta en bit och sikta mot munnen

20120514-170113.jpg

Tugga ordentligt

20120514-170201.jpg

Och dela med dig!

20120514-170243.jpg

Färdig! (Glöm inte att ta av haklappen…)

20120514-170709.jpg

Hälsningar
Tilde

Dubbelchansen

13 maj 2012

Jag har ju inte hunnit med att rapportera från gårdagen så det är väl hög tid att göra det nu.

Våran klubb arrangerade sin andra och största tävling hittills. Från början var det ju tänkt att vara vara en enkel klass 1 & 2 men eftersom antalet starter var så få så dubblerade vi alltihop. Istället fick vi sisådär 950 starter vilket i praktiken innebär ungefär 250 tävlande hundar. Lite mer att styra med alltså. Men eftersom vi är så jäkla bra så lyckades vi genomföra hela projektet utan några som helst problem! Det blev en lång och jobbig dag men humöret var på topp och allt flöt på väldigt bra. Det som hade kunnat vara bättre var ju vädret, men det hade också kunnat vara sämre, så vi klagar inte 😉

Under dagen insåg jag också verkligen varför jag viger större delen av mitt liv åt den här sporten. Det är inte bara agilityn i sig, det är också alla underbara vänner, fina hundar, roliga människor och den glada stämningen!

Fantastiskt bra jobbat alla ni som var med och hjälpte till!!!

Jag passade såklart också på att tävla. Fyra chanser på hemmaplan vill man ju inte missa. Första agilityloppet kändes himla bra men så hade jag lite för bråttom och trodde att han skulle ta kontaktfältet på balansens nedfart men istället hoppade han över det. Mycket irriterande. I andra loppet tog jag ingenting för givet och vi tog oss runt felfritt. Det resulterade i en tredjeplats och vår andra pinne i agilityklass.

Det första hopploppet gick helt enligt planen. Så här i efterhand känner jag inte att det fanns något vi kunde gjort bättre. En mycket ovanlig men väldigt trevlig känsla 😉 Vi vann faktiskt klassen och därmed fick Eddan sin sista pinne i hopptvåan och är numera klass 3 hund!!! Det känns verkligen riktigt, riktigt bra! Nu är jag äntligen tillbaka där jag slutade med Index för två år sedan. Så himla roligt, nu kör vi!!! 😀

Flyttade idag hem hit. Våra gamla höns har med tiden blivit allt färre. Från början var de 16 stycken men efter besök av både rävar och rovfåglar så är de nu bara 5 hönor och tuppen Östen kvar. De börjar dessutom bli lite gamla nu och värper inte längre så bra så nu var det helt enkelt dax för ett nytt gäng. Så fem leghornhönor och en familj jungelhöns, fem hönor och en tupp , håller nu på att göra sig hemmastadda. Får se vad Östen säger när han ser att har fått konkurrens 😛

Sen har äntligen Anki tagit sitt förnuft till fånga och börjat ruva sina ägg. I drygt en vecka har hon legat där nu så om typ två veckor hoppas vi att det kläcks några söta små ankungar. Inte allt för många bara! Vi har inte brytt oss om att plocka äggen eftersom hon aldrig började ruva så det hann bli en ganska ordentlig hög med ägg, och nu är det liksom för sent…

20120511-134622.jpg

20120511-134628.jpg

Blandade bilder

09 maj 2012

Axel är inne på sin tredje veckas praktik. Han har kommit hem på helgerna men annars har vi fått klara oss själva här hemma. Visst har det varit lite mycket att själv ta hand om hundar, hus och barn, men det har gått över förväntan bra ända tills nu. I måndags blev Tilde ordentligt förkyld och tisdags fick hon feber. Hon har dessutom tre tänder på gång som ställer till det. Det här gör såklart att hon är superkinkig, med all rätt stackars lilla gumman. Men det blir också väldigt jobbigt att vara ensam hemma då. Speciellt då jag vaknade i söndags med nackspärr. Så nu ligger jag här med en snarkande, snörvlande bebis och kan inget annat göra än att blogga lite. Bloggen är för övrigt den som får lida mest när tiden inte räcker till. Jag tänkte därför att jag kunde bjuda på lite blandade bilder från de senaste veckorna som kompensation 😉

20120509-134500.jpg

20120509-134513.jpg

20120509-134551.jpg

20120509-134619.jpg

20120509-134711.jpg

20120509-134729.jpg

20120509-134927.jpg

20120509-134947.jpg

20120509-135011.jpg

20120509-135022.jpg

20120509-135036.jpg

20120509-135046.jpg

20120509-135100.jpg

20120509-135112.jpg

20120509-135123.jpg

Jag har länge tänkt skriva det här inlägget. Ni är också många som undrar: hur är det egentligen med hunderiet och barn, går det att kombinera, hinner man med hundarna och träningen när man fått barn, hur får du ihop det?

Jag har faktiskt dragit mig lite för att uttala mig i ämnet hittills men nu är Tilde över ett halvår gammal och jag börjar inse att jag numera är mamma, med allt vad det innebär, och jag känner att jag nog kan ge en rättvis bild.

Min största skräck när vi bestämde oss för att skaffa barn var att jag skulle tappa hunderiet. Mycket baserade jag på noggrann research i blogg-världen där de flesta kvinnor verkade genomgå en stor personlighetsförändring i samma stund som de passerade dörrarna till förlossningen. Dessa kvinnor är helt uppfyllda av sina barn. De ger upp allt som någonsin intresserat dem tidigare för att shoppa små söta kläder dagarna i ända och dricka latte med andra likasinnade mammor. Jag var rädd för att bli en sådan, men kanske ännu mer rädd för att folk i min omgivning skulle anta att jag skulle bli sådan och därmed räkna bort mig i hundsammanhang. Löjligt av mig kanske, men inte så lätt att veta då. Långt innan magen började växa bestämde jag mig i alla fall för att så fick det absolut inte bli. Mitt nya mamma-liv skulle fortsätta så likt mitt gamla liv som möjligt!

Så här i efterhand måste jag säga att det faktiskt har gått riktigt bra! Två dagar efter förlossningen var jag ute på agilityplanen igen och kunde konstatera att jag var mitt gamla jag och så har det fortsatt.

Det bästa med att få barn (förutom själva barnet då) är att man är hemma och ledig hela dagarna! Visst att mycket av tiden går till Tilde men sen finns det faktiskt en hel del tid över också. I vanliga fall hade jag ju haft ett jobb som tagit all tid, så mängden tid som går att lägga på hundarna ökade nog faktiskt i mitt fall!

Det finns några måsten för att det ska fungera. Man måste vara TVÅ! Om någon av er singel-hundnördar där ute ens snuddar vid tanken på att bli ensam förälder -glöm det!!! Det skulle jag inte rekommendera ens om man så inte har något fritidsintresse och tänkte gå all-in som latte-mamma. Att fungera som en fullservice anläggning 24/7 hållet inte i längden. Visst, det fungerar rent praktiskt om man ger sig fan på det, men då får man nog räkna med en del psykbryt på vägen. 18 år är väääldigt lång tid!

Man måste vara lite innovativ, hyfsat flexibel och grym på att planera. Då löser sig det mesta. Man vet att man har barn när man måste gå TVÅ vändor till bilen för att få med all packning som krävs för att …åka till BK och träna!

Sedan underlättar det såklart något enormt om man bor bra, dvs i eget hus med en ordentlig trädgård där hundarna kan rasta sig. För det är ett mycket större projekt att ta sig ut med barn, speciellt om det är vinter. Man slipper gärna de där kissrundorna runt kvarteret.

Om man satsar på agility är det ju enormt mycket lättare om man har egna hinder. Alternativt så köper man ett av de där tre husen närmast klubben 😛 Hade jag inte haft min bana här hemma hade jag inte tränat så mycket som jag gjort.

Sen var det det där med valp då. Om man har alla förutsättningarna som jag tidigare nämnt: kör på! Det är ju en fantastisk möjlighet när man ändå är hemma så länge som man är, men ta gärna den lugnaste och snällaste valpen 😛 Ibland blir det kaos, det är oundvikligt, men det är skönt om det inte är det hela tiden!

Så hur mycket hinner jag med hundarna då? Minst två timmar effektiv tid lägger jag ju på hundarna varje dag, eller mer. Då räknar jag alltså med träning och långa promenader. Skillnaden mellan nu och innan Tilde fanns är väl att nu är det mer koncentrerad tid. När jag har hundtid är jag helt fokuserad på hundarna och då sover oftast Tilde eller så har Axel henne. Och när det inte är hundtid så umgås jag inte så mycket med dem. Innan var hundarna mer med hela tiden, lite träning här lite gos där. Nu ser jag min tid med hundarna mer som kvalitetstid och tar tillvara den bättre. Visst kan jag sakna det där mer spontana hunderiet, men rent träningsmässigt blir det faktiskt mycket bättre såhär. Sen med valp blir det ändå att jag smiter iväg och småtränar lite när jag får tid 😉

Hittills har jag i alla fall inte känt att jag behövt stå över saker som jag vill göra pga Tilde. Hon har istället fått hänga med på allt redan från början. Tre kurser har vi hunnit med, ett flertal ridhusträningar, jobbet, agilitytävlingar, möten och senaste veckorna som instruktör på min och Lydias agilitykurs. Visst har jag suckat och beklagat mig ibland över att det är lite mycket, men det går! Och det är huvudsaken! Jag vill verkligen visa för mig själv och omvärlden att man kan fortsätta sitt vanliga liv trotts att man får barn. Det krävs bara lite envishet, en stor portion tålamod och bra planering.

Till sist, några enkla ekvationer för er som går och funderar:

Hund + barn + hus + agilitybana = nemas problemas, kör på bara!

Hund + barn + hus = köp eller bygg egna hinder så löser det sig. Åka till klubben kan vara lite för meckigt…

Hund + barn + lägenhet = nu höjer vi svårighetsnivån ett snäpp. Bra mycket krångligare, i alla fall om man inte bor på markplan.

Hund + barn + hus + valp = funkar ju uppenbarligen

Hund + barn + lägenhet + valp = inget jag skulle ge mig in på

Så skaffa barn, köp den där valpen och fortsätt hundnörda! Det går! 😀