Tranås

29 april 2012

Ännu en helg avklarad. En pinne i agilityklass fick vi med oss hem men jag är ändå bara halvnöjd. Ed slarvar nämligen massor och river hinder allt för ofta. Under vintern har det gått rätt bra men senaste tiden har han bara rivit mer och mer ju hetare han blivit på banan. Det går liksom fortare att ta sig fram om man inte lyfter så högt på benen.

Senaste veckan har vi därför tränat med noll tolerans för rivningar och det samma gällde helgens tävling. Så igår när han rev ett hinder under dagens första lopp stoppade jag honom, byggde upp hindret och tog om. Lämpligt nog rev han i ett framförbyte så jag kunde i princip plocka honom i luften. Det hade verkligen effekt och under resten av banan hoppade han högre än jag någonsin sett honom göra!

Ett annat problem som vi har är att Ed numera tar en del egna initiativ. Detta har kommit med att han blivit säkrare på banan och lärt sig att själv se linjer. Jag har tidigare uppmuntrar honom att bli mer självständig för att jag ska kunna skicka honom och få upp farten, men nu tar han ibland lite väl mycket egna initiativ. Eller kanske rättare sagt, ibland struntar han i vad jag säger och gör utan springer som han tycker, vilket gör mig mycket irriterad. Oftast händer det här i första loppet vilket gör mig irriterad lagom till andra loppet vilket han känner av och då skärper han till sig. Jag måste helt enkelt vara väldigt bestämd när jag kör med Ed, nästan lite arg, då går det som bäst. Jag har känt av trenden innan och den här helgen blev det väldigt tydligt. Men hur roligt är det? Jag vill ju vara glad och peppad när jag kör min hund och inte bestämd och hård. I fortsättningen ska jag, precis som med rivningarna, stoppa Ed när jag känner att han beter sig så här och ta om sekvensen så att vi får chans att lyckas ihop. När jag bara springer vidare som jag gjort nu förstår han ju inte att det blir fel utan i stället stärker jag nog bara hans självständighet och förmåga att ta egna initiativ.

I vilket fall var jag alldeles lagom irriterad till dagens andra lopp och det kändes riktigt bra. Inga egna idéer och inga rivningar. Tyvärr missade jag att plocka honom i en sväng så att han flöt ut och råkade springa genom slalomen på väg mot nästa hinder så vi blev diskade. Synd på ett annars felfritt lopp.

Jag tror i alla fall på min noll-tolerans-träning och den ska vi fortsätta med. Det gäller nog bara att övertyga Eddan om att man tjänar på att göra som matte vill.

Ett halvår

28 april 2012

Idag blir Tilde ett helt halvår gammal! Helt galet vad tiden går fort! Jag tycker halvårsdagen är värd att uppmärksammas lite för det är liksom då man på riktigt lämnar spädbarnstiden och blir bebis.

Sex månader gammal har Tilde en och en halv tand, hon sitter stadigt själv, låter som en av bebisarna i com hems reklam, äter nästan en hel portion mat till lunch, skrattar ofta men har också en hel del egen vilja. Hon kryper inte riktigt än men förflyttar sig på alla möjliga sätt dit hon vill i alla fall.

Hon är våran älskade lilla tjej, det största som hänt mig och Axel. En liten varelse som förändrade vårt liv över en natt och som vi älskar så oändligt mycket! Grattis på halvårsdagen lilla hjärtat!

20120428-193026.jpg

Påbackning

27 april 2012

Karin: du får blogga lite mer!
 
Jag: haha! vad vill man veta då? 😉
 
Karin: Jamen om Pixel!, Å om hur det går med Onnie!, Å hur det funkar att kombinera valp med bebis!, Å hur det funkar som mamma å hundtränare!
 
 
 
Okej jag ska skärpa till mig. Tack Karin för massa bra tips! Nu ska här bloggas!!! 😀

Livet som gräsänka

24 april 2012

Axel är på praktik i Västerås från och med i måndags vilket betyder att jag är hemma själv med barn, hundar och hus. Jag skulle ju ljuga om jag säger att det är lugnt, men det går faktiskt riktigt bra. Över förväntan till och med. Jag har ju våndats lite över det här men det ska nog ordna sig.

Vi gick ut hårt med att både jobba, träna och kursa igår. Med lite planering så funkar allt. Men jag har också tur som har en sån snäll och medgörlig dotter som accepterar att släpas runt överallt. Agilitykursen löste vi genom att hon fick sitta i bärselen på min rygg. Sen har vi också turen att ha fått en alldeles underbar valp. Han är i princip rumsren och otroligt duktig på att koppla av och gå och lägga sig. Allt det här sammantaget gör att det faktiskt fungerar.

Men jag längtar till helgen när Axel kommer hem igen. Barn och hundar i all ära men lite vuxet sällskap är bra trevligt. Dessutom saknar vi allihopa våran pappa/husse/älskling!!!!

20120424-223007.jpg

20120424-223017.jpg

Njudung

23 april 2012

Så har vi klarat av första helhelgen tävling, vilket också innebar husvagnspremiär. Allt har gått över förväntan måste jag ju säga. Både Axel och jag är ju helt nya på området men både vi och husvagnen överlevde helgen utan några som helst problem! Husvagn är grejen!!! Speciellt när man har barn.

Rent tävlingsmässigt var ju inte helgen någon succé direkt. Första loppet kändes lite spretigt men sedan körde vi ihop oss Eddan och jag. Han gick fantastiskt fint! Den som inte skött sig var jag. Jag har visat fel väg och i gårdagens lopp GLÖMDE jag till och med bort näst sista hindret på ett annars perfekt lopp. Usch vad jag grämer mig! Tur att det kommer nya chanser nästa helg i Tranås.

Jag fick också äran att springa med Era eftersom Josefin inte mådde bra. Han är en himla häftig hund och det kändes riktigt bra trots att vi aldrig kört ihop tidigare. Era är väldigt lik Index på många sätt och jag saknar verkligen den typen av hund. Tack för lånet Josefin!

Lite blandade bilder från husvagnslivet:

20120423-083550.jpg

20120423-083558.jpg

20120423-083608.jpg

20120423-083618.jpg

20120423-083626.jpg

20120423-083638.jpg

Ett dygn med Pix

18 april 2012

Han är verkligen cool vår nya familjemedlem! Jag tycker redan galet mycket om honom! Tänk att det kan vara så enkelt att ha valp! Inte ens en olycka inne har det blivit än 😉

Idag fick han hänga med på agilityträning tillsammans med Lydia och Dingo. Han tog det hela med ro. Hängde med tills han inte längre orkade och då somnade han. Kvällen lär bli lugn efter dagens utflykt.

20120418-182839.jpg

20120418-182849.jpg

20120418-182856.jpg

20120418-182906.jpg

Välkommen Pixel!

17 april 2012

Nu har han flyttat in hos oss! Den sötaste, raraste, gosigaste och finaste av alla valpar! Våran Pixel, för det är nämligen så han ska heta. Arbetsnamnet blir ju då Pix. Kort och bra och följer x- och kontorstemat som började där med Dexter och Index.

Han är verkligen en fantastiskt cool liten valp. En sån som självmant lägger sig och sover när han är trött och kissar när man kommer ut. Det är inte riktigt vad vi är vana vid 😉

Han blev glatt välkomnad av övriga flocken och håller just nu på att erövra hela huset. Han är verkligen underbar och jag är så himla glad att jag fick möjligheten att köpa honom!!!

20120417-220603.jpg

20120417-220616.jpg

20120417-220643.jpg

20120417-220700.jpg

20120417-220728.jpg

20120417-220802.jpg

Mitt försvarstal

16 april 2012

Det är inte riktigt så impulsivt och galet som det verkar:

Ända sedan Index blev skadad första gången har jag känt att jag vill ha två tävlingshundar. Onnie var ju redan bestämd innan Index gick bort, det var hon som skulle bli den här andra tävlingshunden. Onnie var aldrig tänkt att bli Index ersättare och när han gick bort valde jag just en tik från Finland för att få en hund som påminnde så lite som möjligt om Index. I våras stod jag där med en unghund och en tax och inte en enda tävlingsbar hund. Det var långt ifrån den målbilden jag hade planerat för och drömt om. Men så hade jag den fantastiska turen att få ta över Ed. En underbar hund på alla sätt och vis. Numera en självklar del av familjen och en trogen vän på agilitybanan. MEN Ed är tyvärr inte den snabbaste av border collies. Han är inte av samma typ som Index och Onnie, snabb, smidig, lättvänd och snabb-accelererad. Det är heller inte jag som lärt honom alla grunder och mycket av tiden har gått åt till att lära om och inte lära nytt. Det här blev ännu tydligare när jag började köra igång Onnie på riktigt. Känslan av att köra med Onnie är precis den samma som det var med Index. Så häftig att det inte riktigt går att beskriva! Jag hade vissst under dessa två år hunnit glömma hur det egentligen kan kännas att köra agility när det är på det sättet som jag vill. Inget ont mot Ed, han har utvecklats massor och jag är säker på att han kommer bli både snabbare och smidigare med mer träning, men han kommer aldrig att bli en Index eller Onnie.

Jag har faktiskt också varit sugen på valp ganska länge nu. Vart efter sorgen efter Index har börjat lägga sig har suget efter en ny liten Index börjat växa. Det är heller inte bara agilityn som lockar utan jag vill valla! Vi som två säsonger i rad gjorde oss besväret att fixa hage och hyra får och sedan fick vi ändå aldrig köra det där VP:et. Nu vill jag ha revanch! Jag vill ta ett VP, jag vill valla för det är faktiskt roligt! Nu i efterhand har jag ju insett att anledningen till att jag och Index aldrig fick till det var att han hade ont, inte att vi var dåliga.

Sen har vi ju det praktiska också. Jag kommer vara hemma i över ett halvår till. Jag har aldrig haft så mycket tid för hundträning om nu och frågan är ju när jag kommer få den möjligheten igen? Sen förstår jag ju att det kanske blir lite mer att hålla reda på när Tilde börjar krypa och så småning om gå, men vi löser det. Jag har en mycket förstående Axel också. Han är inte bara världens bästa pappa utan också världens bästa husse och tillsammans klarar vi det mesta. Vi fixar det här, jag vet det!

Så råkade jag då få nys om att For The Win Swift fanns kvar hos Fanny Gott som otingad valp. Efter en titt i stamtavlan var jag helt såld. Han kommer från linjer som jag önskat mig en hund ifrån länge. Tiken kommer från kennel EmenEm och jag har koll på dom flesta syskon, halvsyskon och avkommor från henne och jag gillar dom skarpt! Jag har faktiskt ända sedan Index var liten tänlkt att min nästa bc ska komma från dessa linjer. Hanen har jag ingen koll på men jag tycker han påminner mycket om Index pappa. Fanny är dessutom en mycket trevlig människa och det känns helt rätt att köpa en valp från henne! Med andra ord, det kan inte kännas bättre! Och imorgon kommer han!

Nästa helg då…

15 april 2012

Klockan är inte ens 11 och vi är färdigtävlade. Disk och 10 fel blev det idag. Första loppet var vi liksom inte på samma nivå jag och Ed. Jag trodde han behövde pepp och stöd och skickade på honom med ett ”fram”. Eddan va tokladdad och sprang rak förbi det hindret dom var tänkt att hoppas. Jag visste helt enkelt inte att han va så laddad men jag ser det som positivt! Alla kontaktfälten satt där de skulle vilket var en vinst i sig.

I hopploppet var jag lite mer med på att Ed numera har en högre växel på tävling. Tyvärr fick vi med oss två rivningar. Men känslan var kanon! Bra uppladdning inför kommande helger, då kör vi på riktigt!!

Tilde sköter sig som vanligt och är på ett strålande humör! …nästan hela tiden 😛

20120415-111934.jpg

Tilde, Ed och jag är på utflykt. Vi är just nu hemma hos Frida, David och lilla Vilde och hälsar på. Imorgon ska jag och Frida nämligen tävla i Kalmar så då passade det bra att åka hit redan idag för att hinna umgås lite. Dessutom väldigt skönt att slippa köra så långt imorgon.

Det skiljer bara knappt 3 månader mellan Vilde och Tilde så även om de inte umgås så intensivt med varandra ännu så är det roligt att se dem ihop.

20120414-215411.jpg

20120414-215429.jpg

Sen har det kanske hänt en annan liten sak idag också. Helt galet vet jag att många av er tycker men jag återkommer med en lång lista av argument till varför det blev så här och varför det är så bra.

Idag har jag nämligen tackat ja till den här (och det är inte mannen på bilden jag syftar på för han är redan min :P):

20120414-215816.jpg

Givetvis kommer det mer info och bilder senare för er som är nyfikna.

Men först får ni hålla tummarna för mig och Frida imorgon 😉

Go’ natt!!!