Samarbete

Onnie och Tilde har inlett ett samarbete och jag tror nog att båda är lika nöjda med den dealen 😉

Det är i alla fall inget fel på morgonhumöret

Renoverings-koma

Vi fixar och fixar i köket. Renovering delux har infunnit sig och därmed också renoverings-koman. Jag är i det läget att frågar ni något kommer jag antagligen svara ”panel …antikvitt” på allt. Men roligt är det! Vi har spacklat och målat in på småtimmarna senaste nätterna och nu börjar man äntligen se resultat. Visst är det mycket kvar att göra, men nu är vi en bit på väg och det tråkiga grundarbetet är avklarat. Heja oss!

Jag upptäckte också häromdagen att Tilde har börjar bli långhårig, ja ni ser ju själva… 😉

Onnie är världens roligaste!

Mamma, pappa och alla leksaker i hela världen är utkonkurerade. Onnie är det roligaste som finns just nu (ursäkta kvaliten på filmen).

Kurs igen

Idag drog jag, Lydia,Tilde och hundarna iväg till Kungsör för att gå kurs för Veronica Bache. Tilde var ju kanske inte så delaktig i själva kursen, men hon tyckte att det var spännande att få hänga med som vanligt.

En del grejer vi gjorde idag var helt nytt för mig:

•Tysken
•Krokning
•Tvingat framförbyte

Bra och helt klart mycket användbara grejer för oss!

Sen har vi med oss ytterligare en lista hem med saker att tänka och träna på:

• En jakko ska kännas lugn och mjuk, nu för det vars slut på panik-jakkos för vår del!
• Vi måste träna att runda hinder utifrån…
•…för att kunna göra snygga ”skick och stick”
• Våga bromsa och ta det LUGNT i kluriga partier. Man får inte springa iväg från hunden i tron om att man inte hinner för då får man jättestora och fula svängar.
• Man behöver inte göra jakkos i alla lägen. Man kan skicka hunden rakt över hindret utan att få jättestora svängar om man bara bromsar i tid och håller sig nära linjen.
• Titta på hunden! Det är skitsvårt att springa framåt och samtidigt ha koll på hunden över axeln men det ska gå!
• Och sist men inte minst : framförbyten ska göras FRAMFÖR hindret -hur svårt ska det va?!

Hinderfix, Rättvik, ankägg och projekt kök

Sedan sist har det hänt en hel del här hemma. Under veckan har jag gjort en insats för agilityhindrena och bytt ut bomhållarna på alla hinderstöd mot nya, mycket bättre, höj- och sänkbara bomhållare. Det tog lång tid att komma på vad som var perfekta bomhållare, men så en dag kom jag på att hörnskydd (sådana där saker som skyddar barn från att slå i bordshörn och dylikt) är dom optimala bomhållarna! Så nu saknas bara lite färg sen så är agilitybanan redo för en ny säsong.

Ed har spenderat helgen i Rättvik och tävlat med Hedvig. Ett nollat lopp fick de till men tyvärr räckte det inte till någon pinne. Bra jobbat i alla fall av Hedvig och Eddan som aldrig tidigare kört agility ihop!!

Våran kära anka har börjat lägga ägg. I hopp om att hon ska vilja ruva och ge oss några söta små ankungar har vi ställt in ett litet hus åt henne. Men hittills verkar hon totalt ointresserad av både hus och ruvning. Hoppas hon kommer på bättre tankar!

Och sist men inte minst, vi har återupptagit projekt kök. Det började med att jag i lördagskväll satte upp klinker på en av väggarna som vi pratat om länge. Sen kunde jag bara inte låta bli att riva lite på tapeten och sedan var det ju kört. Nu har vi slitit ner alla tapeter och spacklat om murstocken. Planen var från början att bara måla om väggarna men rätt snabbt ändrade vi oss till att tapetsera ända tills vi såg den fina gamla träpanelen och kom på att vi istället river bort alla gamla gipsplattor och målar träpanelen vit. Kommer bli så fint! Gammal, lantlig stil precis som vi alltid önskat oss! Vi har dessutom kommit på att vi ska byta ut överskåpen, bänkskivan och vasken och sätta upp en ordentlig arbetsbelysning, sen så! Vårt lilla projekt blev genast ett ganska stort projekt, men så bra det kommer bli!!!

Ultimata bomhållare och kaos i köket:

Gröt-premiär

Idag var det dags för första riktiga smakportionen gröt. Kameran var såklart med!

Glupsk som hon är (undrar var hon fått det ifrån 😛 ) så gick gröten ner utan några större problem. Det slutade med att hon roffade åt sig skeden och smaskade alldeles själv.

Dop

I söndags var det dags för Tilde att döpas. Detta är också den största anledningen till att det inte blivit något skrivet här på ett tag. Ett dop i min värld är en ganska liten tillställning, men när det visar sig att nästan alla vi bjudit kommer och vi räknar ihop det till nästan 50 personer så blir det genast lite mer jobb. Som tur var kom min snälla mamma hit en vecka innan och hjälpte till med pajbak, barnpassning och annat vilket gjorde livet betydligt enklare. Vi fick dessutom stor hjälp av farmor, farfar och bonus-farmor med tårtbak vilket vi är evigt tacksamma för!

Allt gick i alla fall enligt planerna. Folk hittade till kyrkan, Tilde skrek inte under cermonin och pajerna hade hunnit tina. Bättre kan det inte bli! Tack alla ni som kom!!!

 

PS. Ni får ursäkta att det är dubbletter av bilderna i fotogalleriet. Jag har inte riktigt lärt mig hur man gör och Tilde skriker som en bara den så jag hinner inte fixa till det just nu.