Tillbaks på ruta ett

Vi var hos Marie idag igen. Index har simmat två gånger nu och är verkligen jätteduktig. Förra gången vi var där sa Marie att vi skulle börja öka på promenaderna och lägga på lite mer belastning. Snön kom och Index fick pulsa lite, han har inte behövt ligga i buren på ett tag och har fått gått upp och ner själv för trappen under kontrollerade förhållanden. Men det blev tydligen för mycket, han håller inte för det och nu har han fått ont igen. Inte mycket, men märkbart. Mest märks det när jag masserar honom och han hela tiden försöker åla iväg. Han gnyr också när jag bara stryker försiktigt på ryggen. Rimadylen verkar inte hjälpa längre heller.  Marie mätte temperaturen på ryggen och det var tydligt att inflammationen fortfarande är kvar då det var nästan 5 grader varmare på det skadade området. Efter lite konsultation med ortoped-Arne så fick vi en ny kur temgesic utskrivet och en remiss till Strömsholm för magnetröntgen. Någonting måste ju vara fel eftersom inflammationen inte ger med sig och eventuellt kan det bli fråga om en operation i alla fall.

Vet inte om jag ska skratta eller gråta. Å ena sidan är det väl skönt att få åka till Strömsholm, på så vis får jag ju min ”second opinion” och förhoppningsvis går det ju att göra någon åt det. Men å andra sidan är det jobbigt att igen känna känslan av att vi är tillbaks på ruta ett. Vi som äntligen hade tagit ett litet steg i rätt riktning i och med att vi fått börja med rehabiliteringen. Jag som hade börjat hoppas…