Strömsholm

Vi har fått tid på Strömsholm nu för magnetröntgen. Den 9 december ska vi dit. Det blir en jobbig dag på många sätt. Strömsholm ligger en bra bit bort, vi ska vara där kl 9.00 och med det här väglaget lär vi bli tvungna att starta före 6 på morgonen. Magnetröntgen är dyrt! Den beräknade kostnaden är 8000-10 000 kr, försäkringen täcker bara 5000:- så det kommer att kosta en del, men det spelar väl egentligen ingen roll, jag vill ju veta vad som är fel! Sen är det ju svaret då, vad kommer röntgen att visa? Jag känner att den 9 december är lite vår domedag…

*klump i magen*

En mus i VÅRT hus!!!

Imorse var det action hemma vill jag lova! Jag stod inne på toan och piffade till mig inför ännu en arbetsdag och Axel hängde i köket när det plötsligt började dunsa och ha sig inne på kontoret, vägg i vägg med toan. Först anklagade vi Index (som vanligt) för att flörta för våldsamt med den lilla katten, men Index visade sig vara oskyldig. Då misstänkte vi genast att de var den lilla katten som tagit sig friheten att gräva ur en av blomkrukorna och leka våldsamt med en jordklump (som vanligt!). Det var den lilla katten som var i farten, men det var inte en jordklump hon lekte med utan en livs levande MUS!!! Hade det varit i hönshuset hade jag inte ens höjt på ögonbrynen, där är man nämligen van vid att mössen springer kors och tvärs över fötterna, men det här var liksom hemma i vårt HUS inne på KONTORET!!!! Så svaret på frågan om vi har möss är ju givet nu 😦

Jag är inte alls rädd för möss, tvärtom tycker jag att de är väldigt söta små varelser, men jag uppskattar INTE att ha dem inomhus! Vi misstänkter att det här var Zeldas första nära-musen-upplevelse och hon gick verkligen in för uppgiften till 100%. På katters vis lekte hon våldsamt med den skräckslagna lilla musen. Sen blev hon lite för självsäker och slängde iväg musen ut mot hallen så den lyckades fly in bakom trappen. Tur för musen, tråkigt för oss…

Zelda in action!

Nu är det ju faktiskt så att vi har två katter hemma, men av den andra märktes ju inte mycket. Den fetknoppen har nämligen tagit vinterledigt och låg slött på gästsängen och gottade sig medan den lilla katten fick sköta jobbet.

 

En värdelös katt

Efter morgonens upplevelse kände jag spontant att jag skulle vilja ha typ 10 katter till hemma, för jag vill inte se fler förvirrade möss inomhus. Så om någon har en avdankad, kastrerad, välmeriterad råttjägare så finns det en plats i vår familj!

Så över till något mycket trevligare. Igår gjorde jag klar den sista och största kransen, sitter numera på dörren till uterummet så man inte kan missa den varje gång man kommer hem. Snart, snaaart är det till och med helt ok att ha kransar på dörren 😛

Julpyssel

Medan svenska landslaget har ägnat sig åt NM nere i Danmark har jag roat mig med att pyssla här hemma. Jag kan inte minnas när jag senast julpysslade på allvar, vilket borde säga något om hur länge sedan det var, men sedan vi flyttade in i vårt 1800-tals hus har jag riktigt längtat efter att få hugga in på julpysslandet. Sagt och gjort. Index och jag åkte till det nya kalhygget inte långt här ifrån och plockade (till Index stora glädje) typ ett ton gran-, en- och tallris. Axel fick en beställning på röda band och nu har alltså halva kvällen gått åt till att pyssla. En stor tallkrans till vår dörr (tyvärr inte riktigt klart än för de röda bandet räckte inte), enris med små rosetter i farstun och en krans av gran till hönsen. Glöggen står redan och väntar i kylen, så en shoppingrunda för att komplettera adventspyntet och en liten ljusslinga i äppelträdet, sen är vi redo för adventsmys här hemma! Välkommen juletid säger jag!!! 😀

 

Enris med små röda rosetter i farstun, pyssligt värre!

Och lite julstämning åt hönsen också ...som jag vet redan nu att Axel kommer muttra hela vintern över för att den hänger i vägen 😛

PS. Tack också för alla grattis!!!

2010-11-12

 

 

Tillbaks på ruta ett

Vi var hos Marie idag igen. Index har simmat två gånger nu och är verkligen jätteduktig. Förra gången vi var där sa Marie att vi skulle börja öka på promenaderna och lägga på lite mer belastning. Snön kom och Index fick pulsa lite, han har inte behövt ligga i buren på ett tag och har fått gått upp och ner själv för trappen under kontrollerade förhållanden. Men det blev tydligen för mycket, han håller inte för det och nu har han fått ont igen. Inte mycket, men märkbart. Mest märks det när jag masserar honom och han hela tiden försöker åla iväg. Han gnyr också när jag bara stryker försiktigt på ryggen. Rimadylen verkar inte hjälpa längre heller.  Marie mätte temperaturen på ryggen och det var tydligt att inflammationen fortfarande är kvar då det var nästan 5 grader varmare på det skadade området. Efter lite konsultation med ortoped-Arne så fick vi en ny kur temgesic utskrivet och en remiss till Strömsholm för magnetröntgen. Någonting måste ju vara fel eftersom inflammationen inte ger med sig och eventuellt kan det bli fråga om en operation i alla fall.

Vet inte om jag ska skratta eller gråta. Å ena sidan är det väl skönt att få åka till Strömsholm, på så vis får jag ju min ”second opinion” och förhoppningsvis går det ju att göra någon åt det. Men å andra sidan är det jobbigt att igen känna känslan av att vi är tillbaks på ruta ett. Vi som äntligen hade tagit ett litet steg i rätt riktning i och med att vi fått börja med rehabiliteringen. Jag som hade börjat hoppas…

 

Oväntat besök!

Ja vi har verkligen fått oväntat besök här i Kråkorp. Som Hedvig skrev i sin blogg så blev ett av våra får attackerat av en hund igår och ganska illa biten i halsen. Efter tillsyn av veterinären så behövde fåret komma in och bo någonstans. Eftersom klockan började bli mycket och det var mörkt ute kändes det som att enklaste lösningen var att tackan och en kompis fick flytta hem till Kråkorp. Bakom hönsen i ladugården finns ett utrymme där jag flera gånger har tänkt att det skulle vara perfekt att ha djur. Så nu går de där!

Tackan såg mycket piggare ut bara någon timme efter att de fått komma inomhus och började nöjt tugga hö. I morse när jag tittade in såg de ut att ha bott in sig ordentligt och trivas alldeles utmärkt. Det är verkligen mysigt att ha två får i ladugården. Det luktar gott om halmen och låter så mysigt när de tuggar. Fridfullt helt enkelt! Som jag sa till Axel; nu är det bara Jesus-barnet som saknas 😉

Vi har också funderat på om det inte är läge för oss att starta ett rehab för alla sorters djur, det verkar ju liksom lite vara våran grej 😛

Vi har som tur är världens snällaste grann-bonde som utan snack skänkte oss två balar halm att bädda med. Tack Jocke!!!

Den stackars tackan! Flera små fula hack fick hon i halsen. Veterinären gav henne smärtstillande och antibiotika så förhoppningsvis blir hon bra snart!

Fåren verkar i alla fall väldigt nöjda över att ha flyttat in i Kråkorp! 😀

En fantastisk helg!!!

Då klockan är väldigt mycket för att vara arbetsdag imorgon så får det bli ett kort inlägg ikväll. Men jag måste skriva om vår fantastiska helg!!! Axel och jag har precis kommit hem efter att ha sträck-kört mellan Umeå och Linköping idag, med endast ett middags stopp hos mamma och pappa i Gävle.

Hur som helst… Anledningen till resan var inte bara en impuls-semester i Norrland, vilket man annars lätt får för sig såhär i början av November -NOT! 😛 utan efter ett litet tips av Rejsa och Rallys matte Johanna så bar det av norrut för att titta på en möjlig lånehund nu när Index är skadad. Mer info om hunden kommer när allt är klart, men jag kan sammanfattningsvis säga att jag är KÄR!!! Det tog ungefär 2 minuter innan jag kände att herregud vilken hund!!!! DEN vill jag träna! Jag håller alla tummar och tår nu för att allt ska gå enligt planerna och att denna lilla pärla får flytta hem till oss och regera på tävlingsbanorna nästa säsong! 😀

För övrigt så har vi haft en supermysig helg. Efter stoppet i Örnsköldsvik fortsatte vi upp till Umeå där vi bokat hotell. God middag på kvällen och lyxig hotell-frukost blev det. Därefter några obligatoriska fika-stopp på vägen hem. Vi har också fått känna på vintern strax utanför Umeå. My God vad det började snöa! Vi var såklart tvungna att stanna och känna på vintern till Index stora lycka! Efter den här lilla prova-på-vintern kan jag verkligen känna och jag längtar tills att snön kommer ner hit också.

Index är ett stort fan av snö och det var nästan omöjligt att få honom att samarbeta för en bild...

...men efter lite övertalning ställde han motvilligt upp på en bild 😛 Ni ser ju, galet mycket snö var det som vräkte ner. Jag vill också ha!!!!

Och sist men inte minst: stort, stooort GRATTIS till Lydia och Hedvig som båda klarade sitt VP idag och dessutom hade en strålande dag igår på ÖM:et! Ni är grymma tjejer!!! 😀

 

Upp och ner

Senaste veckan har det hänt en hel del saker, både positiva och negativa.

Veckan startade med att min axel gick sönder. Troligtvis överansträngd av för mycket städande av hönsburar i en väldigt oergonomisk ställning. Suck! Ett tag var det så illa att jag inte kunde röra armen överhuvudtaget och vaknade på nätterna av att det gjorde ont. I början strålade smärtan ut i hela armen, men nu känns det mer som om axeln har fått en hockey-tackling och det gör bara ont i vissa lägen. Värst är det att ta av och på kläderna, men jag har utvecklat en bra teknik för det nu 😉

Efter ett besök hos naprapaten insåg jag att jag är i stort behov av träning. Fysisk träning av mig själv då alltså och köpte därför ett svindyrt träningskort på campushallen. Planen är att träna minst 2 gånger i veckan i 4 månader framöver, sen hoppas jag ju att det går att träna hund igen. Jag menar, 4 månader per år måste ju räcka för träning av mig själv, resten av året är det ju agilitysäsong! 😛

Därefter fick vi känna på på riktigt hur det är att vara husägare. I onsdags när jag öppnade brevlådan låg det nämligen ett tjockt kuvert från kommunen och väntade, vilket alltid är lite oroväckande. Och visst fanns det anledning att oroa sig! Vi bor på landet och där har man oftast inte kommunalt avlopp och vatten utan egen brunn. Det här är tydligen inte tillåtet längre ut naturskyddssynpunkt och därför måste allting bytas ut. Suck, pust och stön!!! Kommunen hälsade också lite ovänligt att allt ska vara klart innan december 2012. Alltså ingen möjlighet att slingra sig ur… 😦

Index har varit hos Marie igen och äntligen går det framåt. Den här gången blev det mest en undersökning och utvärdering av läget, men nästa vecka ska vi börja simma! 😀 Vi ska utöka promenaderna med 5 minuter och börja gå i terräng där han tvingas lyfta benen lite högre. Dessutom ska han masseras regelbundet. Och allt det är gör jag så gärna så!!! Det var till och med trevligt att få betala de där 3400 kronorna som simkortet kostade, för nu får vi äntligen komma igång!

Valp-ångesten har börjat infinna sig. Jag antar att den är obligatorisk när man väl står där på listan som potentiell köpare… Ni vet säkert vad jag pratar om. Det är så mycket den lille ska lära sig, inte glömma något, allt måste bli rätt, lägga en bra grund och allt det där. Jag, som hittills haft en cool inställning till valpen och tänkt att vi ska pussa och mysa oss igenom första halvåret åtminstone, har läst alldeles för många bloggar och fått prestationsångest! Med Index hade jag ju verkligen en plan och var så himla seriös, men jag har liksom glömt allt det där. Men jag ska försöka hålla huvudet kallt, saker brukar ju lösa sig tillslut…

Ikväll drar vi i alla fall norröver för ett nytt spännande uppdrag. De flesta vet redan vad jag pratar om 😉 Nu håller jag tummarna för att det här blir bra för jag har träningsabstinens så jag håller på att dö, och då menar jag inte sån där tråkig träna-mig -själv-träning, utan träna hund, hund, HUUUUND!!!!

Appropå valp; hittade dessa bilder på Index när han var en odräglig liten plutt och ända sättet att få honom att inte äta upp hela restaurangen på öland var att ha honom på en stol bredvid mig 😛

Var han inte söt?!! ❤